KAISA JOHANSSON MERTALA

Sex veckor kvar till det att du är beräknad.

Det är fascinerande hur mycket man börjar reflektera över sig själv som person när man planerar att sätta en barn till världen. Jag mena, valen man gjort & livet man levt. Men inte för en sekund har jag tvivlat på mig själv eller mammarollen som jag snart ska kliva in i. Jag ångrar ingenting under mina 26 år på jorden. Ingenting jag gjort, inget jag sagt utan försöker se allt som en erfarenhet och lärdom rikare. Jag hade inte varit där jag är nu utan allt som varit, som hänt och som jag gått igenom. Mycket är bara ett minne blott medan jag bär med mig annat djupare rotat inom mig. Idag känner jag mig så fruktansvärt trygg i mig själv att det inte finns mycket som oroar mig. Jag vet vem jag är, vad jag står för och vad jag ställer mig emot! Jag vet vad jag tycker om hos mig själv och vad jag inte gillar och försöker ständigt jobba på att bli bättre. Jag är glad och positiv samtidigt som jag är realist. Jag ser saker för vad de är istället för att lulla in dem i rosa moln & guldrosetter. Jag är omtänksam och kärleksfull men rättvis mot mig själv, jag har därför inget behov av att vara alla till lags. Jag bryr mig om det som betyder något för mig, annat vill jag inte lägga varken tid eller energi på. Jag ger det jag får och mer komplicerat än så är det egentligen inte!

Det är en ganska häftig känsla att vara på väg att sätta det mest oskyldiga och mäktigaste till livet utan en enda oro över hur eller vem jag kommer att vara i den här personens liv. Det känns som att föräldraskap generellt kommer med tusen frågor. Ingen vill väl känna sig som en dålig förälder. Men jag vet att oavsett vad som händer så kommer jag att fixa det. Jag kommer att gå över lik för mitt barn och ta vilket krig som helst för min familj. Jag kommer kämpa för att föra vår talan när ingen annan kan och jag kommer att se till att mitt barn får den kärlek och respekt som han förtjänar. Inte ens självaste Hulken kan skrämma den här morsan! Att veta det, att känna det så starkt inom mig gör att jag inte kunde vara mer lugn i min framtida roll som mamma. Oavsett vad som händer, även om så det värsta tänkbara, att jag inte får se mitt barn växa upp så kommer jag alltid burit på den här individen, det här livet. Bebis kommer alltid varit min.

Idag är det precis 6 veckor kvar till din beräknade födelse. Du har inget namn ännu kära barn men du kommer alltid vara min son (det gör ingenting om du kommer ut som flicka). Du kommer alltid ha en plats i min kropp & själ. Jag lutar mig tillbaka i känslan av det skyddsnät som vi har omkring oss. Så många fina människor. Om mamsen och papsen faller så finns familj och vänner där beredda att göra vad som helst för dig. Så vad finns det att oroa sig för?! Allt kommer att bli bra! Just nu är du vaken och bökar runt i min mage och jag längtar till det att du känner dig redo att komma ut till oss....

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer